"Svårförklarlig hjälp? Det är också en rolig formulering.

Vad som nu kommer att hända är att en åklagare får ta hand om de två senaste mordfallen och pröva om han kan få Thomas Quick dömd i en ny rättegång. Det kan han inte, bland annat för att den i Quick-­sammanhang så sällsynta tekniska bevisningen faktiskt friar honom. Alltså kommer även dessa mål att läggas ner. Och då är Thomas Quick av med fem felaktiga morddomar. Och ytterligare tre står på tur, där utgången kommer att bli densamma. Quick innehar då ett svårslaget svenskt rekord, möjligen världs­rekord. Det har också hans ­advokat, Claes Borgström.

Olyckliga omständigheter kan göra att en enstaka dom då och då blir fel. Men när det är fråga om åtta felaktiga mord­domar i rad är det ett systemfel. Falsk bevisning åtta gånger i rad kan bara förklaras med att Thomas Quick hamnat i klorna på en liten sekt som drev varandra till någonting som närmast framstår som psykos. Där finns kvacksalvare som skulle framkalla ”förträngda minnen” av det ena mordet konstigare än det andra – Quick har bekänt ett trettiotal mord utan att sektmedlemmarna anade oråd. Där finns en åklagare som numera ägnar sig åt att JO-­anmäla de kolleger som förordar ­resning. Där finns en utredande ­polis, han med den svårförklarliga hjälpen, om vilken Pressens opinionsnämnd har slagit fast att det är ett grovt brott mot pressetiken att ­beskriva hans manipulationer.

Där finns en advokat som till slut räddade målet rörande Johan Asplund genom att i sista stund, strax ­före nedläggningsbeslut, hjälpa Quick med några ”nya omständig­heter” så att han till slut kunde ­dömas. Inga av dessa rättssamhällets dödgrävare kommer att stå till svars, förklarade Justitiekanslern Anna Skarhed i gårdagens Aftonbladet. Hon ”ser i nuläget inte någon anledning” att ingripa i en av de värsta rättsskandalerna i svensk historia.

Kvarstår att samhället bara funnit två skurkar att pricka i denna härva. ­Reportern Hannes Råstam och undertecknad kolumnist i Aftonbladet. Det är också ett utslag av svart humor."

Jan Guillou

Läs hela texten här.

Så nu varnas vi för att läsa Under Mattan!

Jo, man tackar! Maktens sista åtgärd när den känner sig hotad lyder: stryp ordet!

Makten förnekar sig aldrig!

Så gjorde Hitler, så gör man i Burma, Nordkorea, Kina och uppenbarligen även i Sverige!

Trodde du verkligen på demokrati och yttrandefrihet i vårt land?

I så fall är du en idiot!

Alla regimer reagerar på att människorna blir för frispråkiga, såsom i Kina, Nordkorea, Burma och som du ser ovan, även i Sverige.

Dags att vakna!

Men ingen fara!

Under Mattan kan du läsa ändå. Skit bara i Google, Yahoo och en del andra större sökmotorer. Här hittar du bloggen i alla fall. Det är en rysk sökmotor, http://yandex.ru/.

Ursäkta att jag tog alltsammans från ditt inlägg, Skvitt!

"Under måndagen möts eurozonens finansministrar i Bryssel för att klubba ett nytt stödprogram till Grekland.

Relaterat

Enligt ministrar på väg till mötet verkade allt vara klart.

– Alla delar är på plats för uppgörelsen, sade Frankrikes finansminister Francois Baroin till Europe 1 Radio inför mötet.

Stödprogrammet omfattar nödlån på 130–145 miljarder euro. Till detta väntas även avtal med privata långivare om stora skuldnedskrivningar.

Stödpaketet – om det godkänns – ges på villkor att Grekland sparar 3,3 miljarder euro i årets budget och genomför ett stålbad med en 22-procentig sänkning av minimilönerna, försämrade pensionsvillkor och ser till att 150 000 jobb i den offentliga sektorn försvinner på tre år." / Läs resten på GP

 

Koppla detta med följade (och läs allt!) från E24:

"Hedgefonder tjänar stora pengar på att störta Grekland i fördärvet. Nu sitter de i förhandlingsrummen med mer makt än vad politikerna vågar säga. Det ställer en basal fråga på sin spets - vem styr egentligen?"

Skvitts har inte oväntat en bra illustration, även om den inte lyfter fram saken så som E24:

Ovanstående text är hämtad från AB, dock lätt redigerad, inte minst av rent språkestetiska skäl.

Från Skvitts lånar jag denna träffande bild:

Bild från Felväsendet.

Skvitts skriver: "I grund och botten är det sannolikt inte bara upphovsrätten som man vill skydda. Vi har ju sett hur man från amerikanskt håll gjort allt för att sätta käppar i hjulen för Wikileaks."

"När som helst kan webbsajter som YOU-TUBE, FACEBOOK och alla Torrent-sajterna etc, etc, vara ett minne blott. USA håller på att rösta igenom en Internetcensur som i stort sätt kan jämföras med den Kinesiska." skriver Under Mattan. Botanisera gärna på den bloggen. Där står mycket mera att läsa!

Mountain National Forest Park.

Tianmen Mountain National Forest Park.

Märkliga saker hända!

Vi minns hur man fann Saddam Hussein i en grop där han hade gömt sig.

Utan annat stöd än från sin familj höll han sig gömd i familjens trädgård i en jordhåla och hittades smutsig, ovårdad och härjad.

Efter en tvivelaktig rättegång dömdes han till döden och hängdes. Adjöss, så var man av med honom och hans lands olja kunde tas i beslag och säljas ut till Haliburton, USA-ägt företag som var med om att bekosta kriget som fördes på lögnen om att Saddam hade massförstörelsevapen. Det var tacken för att oljejätten hade stött Bush valkampanj som slutade med remi och ett tveksamt domstolsutslag om vem som vann valet.

Nu är Irak ett land i kaos där galna religiösa fundamentalister slåss inbördes och skördar oskyldiga offer varje dag. Dessa religiösa fantiker hölls i schack av en sekulär regim som hade lyft landet till ett välstånd som i vissa stycken överträffade länder i väst och i alla stycken överträffade alla länder i regionen.

Likheter mellan Saddam Hussein och Muammar Gadaffi är slående.

Båda har utmålats som fruktansvärda diktatorer. Dessa påståenden tar sin utgångspunkt i att styrelseskicken inte har varit exakt samma parlamentariska system som i väst, vilket faktiskt inte är detsamma som att det måste röra sig om diktatur. Västliga parlamentaristiska system är inte de enda styrelseskick varuti en demokrati kan byggas. Sådana styrelseskick är tvärt om tveksamma ur demokratisk synvinkel, vilket gör påstående om diktatur ytterst tveksamma i forna Irak och tills nu i Libyen.

Folks välstånd i dessa två, nu ödelagda länder, överträffar med råge ett genomsnitt av det välstånd som råder i de så kallade parlamentariska västliga demokratierna, genomsnittligt sett. Men det förhållandet har raskt förändrats drastiskt för ländernas innevånare vars totala välfärd har sjunkit till bottennivå och med oöverträffbara inkomstskillnader som följd.

Frågan om vad som är demokrati och vad som är diktatur har aldrig diskuterats. Därför är det lätt att kalla vissa länders styrelseskick för diktatur så snart dessa inte inordnar sig under den maktfullkomliga amerikanska diktaturens intressen.

Något annat som är slående är att om det nu är Gaddafi som har avrättats av al-Qaida-terroristerna på det sätt som beskrivs, funnen gömd i ett betongrör och av allt att döma, enligt en samstämmig och väldresserad världspress unisona förmedlande av nyheter passande starka kapitalintressen, på flykt i eget land och utan folkets stöd så är det som om bilden av Saddam Hussein upprepas. En ensam man utan vänner och hatad av alla. Och en sådan bild är inte sann. Men det är som om det råder brist på fantasi när motståndare till USA-monopolet på världens oljekällor skall beskrivas, deras regimer, deras fall och deras slutliga och välregisserade öde.

Många saker är märkliga om man ska tro på offentliga versioner om vad som har skett.

Vi kommer då inte förbi att värdens mest förhatliga terrorist, USAs fiende nummer 1, Usama bin Laden, mördades och dumpades i havet av USA utan att vi har fått se övertygande bilder på att han faktiskt är död.

Ännu ett dygn efter att det påstås att Muammar Gadaffi har mördats har ännu inga övertygande bildbevis kunnat visas upp som styrker att det vekligen är sant. Därmed råder således en slående likhet mellan Usama bin Laden och Gadaffis öden och påstådda död.

Om uppgifterna är sanna har USA satt en ny standard för hur världsmakten för sina krig. Även, notera det, om uppgifterna är lögnaktiga har en ny standard satts på hur detta får ske. Och ingen tycks reagera!

Till detta kommer att misshagliga ledare dras inför en internationell brottmålsdomstol och döms, inte för att de har har varit särdeles kriminella, utan för att de har drivit en politik i strid med USAs intressen, inget annat.

I dag är det alltså legitimt att invadera misshagliga regimers suveräna teritorier och antingen med, eller också utan rättegång, och ta suveräna staters överhuvuden av daga, eller döma dem i den internationella brottmålsdomstolen, och påföra deras länder en regim som passar USAs intressen. Inga länder av betydelse reagerar, vilket antingen beror på lojalitet eller på rädsla att snart själva bli föremål för tvivelaktiga skurkmetoder, intervention och likvidation.

Det tycks ha blivit omodernt att backa upp militärkupper och stödja militärdikaturer. En ny standard är nämligen satt.

Det tycks ha blivit modert att stödja terrorister som tar över, kanske som USA har upparbetat täta och goda kontakter med al-Qaida, vilket skedde även när dessa påstods vara USAs fiende nummer 1.

Klart är, om man låter fjällen falla från ögonen, att dessa terrorister hela tiden har samarbetat med USA alltsedan, ja redan långt före, den elfte september 2001! Men sådan fakta låter sig få övertygas om. Det är inte lätt att se genom dimridåerna, även om bevisen finns och skulle kunna hålla i en domstol om så vore.

En ny standard för internationellt umgänge är satt. En ny världsordning gäller och det är inget som är konstigt med detta. USA står numera allena som den enda egentliga makten i världen, med Storbritannien och dess samfunds fulla uppbackning och ett följsamt EU som stöd sedan Sovjetunionen föll.

En ny världsordning gäller där det enda som räknas är de multinationella företagens intressen och där inordnar sig även Rysslands maffiastyrda regim med att dela dessa intressen och en önskan om att få vara med om att dela på kakan. Folken är de givna förlorarna! Dessa folk är inte bara folken i Irak, Afghanistan och Libyen. Det är folken på hela den afrikanska kontinenten, men även grekerna, spanjorerna, italienarna, fransmännen, engelsmännen och amerikanerna, för att inte säga folken i hela världen.

Var kommer folkens intressen till synes och hur kommer folkens intressen fram? Vem tar dessa intressen i beskydd? Svaret är att ingen gör det. Och frågan är då, finns det några spår av demokrati kvar? Svaret är enkelt och ett rungande NEJ!

En ny standard är satt soch den är väldsomspännande!

Cantwell jämför med ett fall från Umeå tingsrätt om en 56-årig kvinna. Hon nekade till bedrägeri och skyllde på slarv, men domstolen lyssnade inte på hennes förklaring utan dömde henne­ till böter samt att betala tillbaka de 26 000 kronor som hon enligt rätten hade fuskat till sig då hon flyttade ihop med en man utan att redovisa det i sin ansökan om bostadsbidrag­.

Cantwell fortsätter:
"Håkan Juholt behöver inte ligga sömnlös och vara rädd för att dömas­ enligt bidragsbrottslagen. För när riksdagen 2007 klubbade de nya paragraferna ingick inte politikernas egna ersättningar i de olika former av bidrag det inte­ var tillåtet att slarva med."

Kvinnan som Cantwell skriver om hade kanske kunnat klarat sig före lagändringen eftersom det då dömdes om man medvetet hade ljugit.

Men sedan skärptes lagen så att även den som bara hade slarvat och glömt att anmäla till exempel­ nya familjeförhållanden kunde dömas. Sedan dess har Försäkringskassan fullt upp med att följa upp och lagföra personer som inte har följt regelverket.

Cantwell avslutar sin artikel med att jämföra fallet "Eva" och politikerna:

Det kan nog ligga en del i det påståendet. Men man kan även påstå att det är sådana framgångar som psykopater oftar skördar.

"Psykopaten finns i högsta grad över allt .

Vi har en falsk bild av var de återfinns och vi tror oss veta var det är. Frågar man folk i allmänhet om var man hittar psykopater så blir svaret ofta att det är bland de kriminella, det är i fängelserna och på rättspsykiatriska anstalter eller att det är bland chefer med hårda nypor.

Den bilden är delvis falsk.

Den bilden är lika falsk som den bild vi har om de prostituerade som missbrukande kvinnor på samhällets absoluta botten och helt i en hänsynslös mans våld, oftast en hallick.

För att svara än mer uttömmande på frågan var psykopaten finns måste ännu en aspekt lyftas fram.

Medan vanliga människor har vissa rutiner som de följer så följer psykopaten istället stundens ingivelse och nycker. De ändrar beteende efter situation, de utger sig för att vara intresserade för just det som passar för stunden fast sanningen är att de i stort sett saknar allt vad intresse heter. De utger sig med andra ord för att vara andra än de är. De drar sig inte för någonting alls.

Psykopater rör sig friktionsfritt i alla kretsar, bland de som redan känner honom eller henne, det vill säga att de tror sig känna honom/henne, och bland de som aldrig har sett den främmande personen tidigare. 'Friktionsfritt' till att börja med, ska tilläggas.

En mycket försåtlig och svårgenomskådad metod som psykopater har för att dupera folk att tro att de är så genomgoda och fina människor är att tala om hur usla andra är." Detta skriver Förstå psykopati. Nog kan man konstatera att religion och politik är områden som passar psykopater väl. Det var väl inte utan anledning som Skvitt lade in en liten ruta från siten i bilden ovan.

 

Bedrägeri är ett brott. Det fick Åsa Lindgren erfara. Hon plockade pengar från företaget och satte in dem på sitt eget konto. Det kan kanske vara mänskligt om ekonomin är kass med dålig lön och stora utgifter. Men det är lik väl ett brott.

~

Jag tror att rättsväsendet är mera benäget att beivra sådana brott när den kriminelle verkligen har det riktigt taskigt ställt och inte finner någon annan utväg, än om den kriminelle är en känd och i övrigt aktad samhällsmedborgare.

När Åsa Lindgren begick sina brott var hon inte någon särsklit känd person och inte heller ovanligt aktad. Därmed skulle rättvisan ha sin gång.

Hur det hade blivit i dag, om bedrägeriet hade uppdagats nu är en sak om vilken man bara kan spekulera. Mitt tips är att hon hade fått erbjudande om att sluta frivilligt och därmed hade saken varit ur värden. Någon återbetalning hade man säkert inte heller krävt och absolut aldrig blandat in polisen.

~

I dag är det annorlunda. Det nämligen så att Åsa har gängat sig med och flyttat samman med en viss herr Håkan Juholt.

~

Om detta bedrägeri av Åsa skrev ju pressen. EXPRESSEN, EXPRESSEN, AB, Affärsvärlden, metro, Sydsvenskan.

~

Håkan Juholt har förlåtit Åsa för sitt kriminella förflutna, hon har ju sonat sitt brott, gu' bevars. Men det skedde när de hade inlett sin relation, så det var inget gammalt och glömt. Och ett beteende som detta, att begå ett brott som man inte har det minsta behov av att begå, det brukar handla om en svaghet i själva personligheten, ej sälla något som kallas psykopati.

~

Här fanns väl orsak för Håkan att dra öronen åt sig, kan jag ju tycka.

Antag att han blir statsminister och att de gifter sig. Då ska ju Åsa med på officiella representaioner och statsbesök. Hur kommer det att see ut?

Jag vet inte om jag känner mig särskilt hedrad av att vara svensk i så fall.

Nåja, än är ju inte sista ordet sagt. Hur det blir rent rättsligt är en sak för sig, men nog måste saken få ha sin gång: "Hans Jonasson menar att Håkan Juholt med stor sannolikhet kände till reglerna för riskdagens ersättning.

– Om det vore en lärare eller sjuksköterska som lurat sin arbetsgivare på de här summorna hade de fått stå till svars. Men är man en hög politiker så verkar man kunna undgå reglerna. Så vad kan man göra förutom att polisanmäla, säger Hans Jonasson.

Polisanmälan mot Håkan Juholt angående bedrägeri ligger just nu på bedrägeriroteln hos polisen i Stockholm.

Nästa vecka kommer en utredare att ta sig an polisanmälan.

– En anmälan är gjord och vi kommer att ta hand om den och börja titta på den senaste nästa vecka, säger Evert Norberg, inspektör och förundersökningsledare på Bedrägerisamordningen." /AFTONBLADET.

 

Håkans inkomst?

Vet i fan, men som partiledare har han 144.000 kronor i månaden.

 

Fiffel, det är vanligt bland poitikr, men få ertappas och jag kan inte erinra mig att någon har fällts. Läs mer.

Nu ställer lokaltrafiken in sin verksamhet till viss del.

Annat som är känt om göteborgspolisen.

Ångpannemordet ca en kilometer från Hisingspolisen: 50 minuter från larm tills polisen var på plats.

Resultat: spåren igensopade, gärningsmännen grips trots detta, men släpps när en förståndshandikappad tar på sig mordet. Slutresultat, fel man döms till 10 års fängelse. En av de först gripna begår nytt mord en vecka efter det första.

En kväll på Hisingen, misshandet 75 meter från Hisingspolisens lokaler. 112 leder till att den misshandlade ombeds gå till polisstationen. Den visar sig vara stängd. 112 igen: nej stationen är öppen! Den är stängd! Vederbörande sparkar på polisens dörr. Två arga poliser, en kvinna och en man, öppnar dörren och undrar vad som pågår. Den manlige polisen passar på att dra upp gylfen samtidigt som de är på väg att öppna dörren! Den misshandlade släpps in, vittnet avvisas! Kvar på brottsplatsen finns gärningsmannen, grips ej!

Resultat: brott kan ej styrkas eftersom det inte finns vittnen!

Detta är två flagranta exempel. Det går att fylla en hel blogg om polisens vandel i Göteborg.

Länkarna reagerar deras maskin på och kallar SPAM!